"Men det är ju nu allt ska vara kul?"
"Det går inte den här gången."
"Varför inte?"
"För att du inte får bestämma sådant. Vänj dig."

Just nu vill jag bara slita alla känslor ur mig själv, knöla ihop dom till en oviktig boll och kasta dom i närmsta papperskorg. För dom hotar ju mig. Dom hotar att döda mig i förtid. Men det vill jag nog inte.
Åt helvete med det här.